Skånska stigar

Det närmaste en klippjogg man kommer på Österlen

Klippor finns det inte mycket av häromkring, men det går faktiskt att få till en jogg med lite sådana inslag om man springer söderut från Vik, vilket vi gjorde i morse.

Vi gav oss ut vid åtta och det var fortfarande inte helt ljust, men morgonsolen steg i takt med att vi sprang. Direkt efter Vik vek vi av ner mot klipporna som sträcker sig ungefär från Viks hamn till slutet av byn i riktning söderut. Det är alltså inget stort område, men fullt tillräckligt för att kunna tassa omkring på klipporna ett tag och få känslan av att vara i ett helt annat landskap.

Foto: Helena Rimfors

Här är det små små steg som gäller för att inte snubbla. Ibland står vattnet högt och täcker stora delar av klipporna. Idag blåste det bra och vattnet stänkte in över klipporna, men inte mer än att vi kunde gå ganska nära vattnet i fotopauserna.

Vi svängde upp på stigen igen efter Prästens badkar och sprang längs Skåneleden genom Baskemölla, nästan hela vägen till Vårhallen. En bit efter Baske finns ett riktigt häftigt stenkonstverk som vi givetvis fick ta ännu en fotopaus vid.

Jag kan knappt föreställa mig hur lång tid det måste ha tagit att anlägga det.

Helena fick till ett betydligt bättre löpsteg än jag, så hon får agera fotomodell här. Dessutom hade jag ljusgråa kläder, så jag syntes knappt bland stenarna ??

Efter stenkonstverket är det inte långt till Vårhallen. Vi vände en liten bit innan dess, men hann med ett klippstopp till med härlig utsikt mot Stenshuvud. Även här är det inget stort område med klippor, men de finns där, och det är helt omöjligt att låta bli att ge sig upp på dem.

När vi hade vänt tillbaka norrut kände Helena plötsligt att någon tassade henne på hälarna och när vi vände oss om sprang det en gigantisk glad hund där med oss. Tur ingen av oss var hundrädda för det var bland de största hundar jag sett ??

Efter rundan tog vi ett dopp i hamnen och avslutade med kaffe och äpple-tosca-wienerbröd i solen.

Foto: Helena Rimfors

Bara plasket där till vänster avslöjar hur det blåste, annars ser det vilseledande lugnt ut.

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.