En vad, en klocka och en led

Värmen börjar komma fram nu i skogen och vadproblemen börjar tyna bort med vintern. Har dragits med TPT (tibialis posterior tendernit) sen Ragnar förra året och ÄNTLIGEN så börjar det ge med sig! Har lyckats springa 5-14km fyra dagar i rad nu utan känningar! Det ska minsann firas med 12km på fredag. Du och jag Blå Leden. Du och jag.  Men det börjar bli tråkigt att springa solo i skogen. Kecke har sin menisk (som vi hoppas han får bukt med till INNAN Ragnar!) och Adam är mer av en asfaltslöpare än vad jag är.

Så i brist på annat så har jag till slut investerat i en pulsklocka som jag kan leka med. Och så fort solen är uppe lite längre på kvällarna så ska jag snart försöka mig på att ta mig hem från Vaxholm till Åkersberga via Blå Leden. Det blir en utmaning MEN ett bra test inför Höga Kusten Trail som är det här årets stora lopp. Dock så hoppas jag att Coronavirusets framfart stoppas så man kan få njuta utav lite mindre lopp också och att mina medlöpare får en möjlighet att springa sina inplanerade lopp.

Själv är jag bara glad att mina vader har hittat hem igen. Och ser snyggare ut än vad de har gjort på 10 år...

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.