Löpåret 2013

Det är kanske att ta i att kalla det löpåret, men det bör sammanfattas iaf!

Januari
Bestod framför allt av lugn löpning, mycket styrketräning och en lugn start för att komma igång efter skadan (som jag då trodde var borta).

Februari
Fortsatt löpning, mycket styrketräning och lugn upptakt inför säsongen. Främst fokus på kortare pass, med ett ”längre” på 11 km. Det var då det längsta passet på över ett halvår.

Mars
Halva månaden förstördes av envis influensa och efter ynka ett pass var det dags för årets första lopp genom Göteborgsvarvets seedningslopp i Helsingborg. Kroppen hade inga krafter efter den segdragna sjukdomen och det var här knäproblemen gjorde sig påminda. Efter 7 km gjorde det riktigt ont, men jag haltade i mål på 52:22 vilket var min sämsta miltid på många år.

 Image

Mars fortsatte med återbesök hos min naprapat och konstaterande att meniskskadan fortfarande var kvar.

April
Fokus på styrketräning, korta intervaller och intensiva löppass för att hålla igång konditionen. Månaden avslutades med ännu en andraplats i Skrylleloppet.

Image

Maj
Förväntningarna inför Vårruset var relativt höga med tanke på att mitt bästa tusingpass nyligen avverkats (4:12-4:08-4:10-4:16 med start var 6e minut). Men nej, det var inte riktigt min dag och tiden blev inte bättre än 22:31. Däremot så lyckades systern min med sub25 efter 9 månaders intensiv coachning av mig!

Knävärken efter Vårruset var påtaglig och 1,5 vecka senare sprang jag Blodomloppet utan ett enda ytterligare löppass i kroppen. Tiden blev i närmaste identisk med Vårruset och det stora minnet därifrån var nog annars incidenten som inträffade mitt i loppet.

Image

Juni-Juli

Efter Blodomloppet hade jag ont i knät och träningen uteblev. I slutet av juni blev det en lätt jogg som fungerade ok och i början på juli sprang jag ett fartlekspass som jag fick avbryta. 

Augusti-December
Inte ett enda löpsteg. I september kom nästa coachingframgång då min kollega efter några intensiva månaders coaching klarade sub50 i Midnattsloppet. 

Varje försök till styrketräning har resulterat i knävärk och i övrigt har jag ägnat mig lite måttligt åt innebandy (flygande målvakt, så inte så värst mycket spring) och tennis (kortare träningspass).

I övrigt bestod den här tiden av egenremiss, ortopedtid och en inbokad magnetröntgen i januari. Inte direkt det året jag planerat eller tänkt mig från början, men  åtminstone en plan framåt.

2014…
Några mål för 2014 har jag inte, utan min enda förhoppning är att jag ska kunna springa smärtfritt och träna som jag vill nästa år.


Postat i:Diverse Tagged: 2013, årskronika, löpning
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.