Tjolahopp tjolahej jag får springa igen och vad gör då ett missat vasalopp?

Det där med klassikern, ja, det blev ju inget med det. 3/4 klassikern. Och det är så mycket mer än vad jag skulle sagt om någon hade frågat mig för 10 år sedan. Vadå cykla 30 mil? Jag? ha ha Aldrig! Eller simma i +13-gradigt vatten. Frivilligt. Varav 900 meter är i motströms. Jag???? Nä. Inte 3 mil i backig skog heller för den delen. Även om löpträning alltid varit min grej. Men då var det ju sådär 5-6 km. Så 3 av fyra är så mycket mer än jag trodde om mig själv. Idag skulle jag ha varit där, Öppet spår, om jag skulle gjort den sista delen. Men sjukdom satte stopp för det. Spring aldrig sjuk. Jag säger bara det! Att inte få träna ordentligt. Det är ju bara för hemskt. Men nu får jag det igen. Det är bara att köra. Segt går det. Och långsamt ska jag ta det! Men jag FÅR. Och det är så skönt. Jag är så lycklig. Ärligt talat så skiter jag fullständigt att det inte blev någon klassiker. När jag gått några månader och undrat om jag någonsin skulle få springa ordentligt igen, och jag nu vet att jag kan det, ja då spelar ett vasalopp ingen som helst roll i sammanhanget. Men, jag gratulerar alla duktiga insatser idag. Och jag - istället för 9 mil på skidor, är så lycklig över mina dryga 11 km med löparskorna idag. Ren lycka.

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.