Inget konstigt alls

KrönikaNär man går in för sin idrott flyttas gränserna. Saker vi tidigare hade kunnat skratta åt blir helt naturligt. Rätt som det är står man och handlar mjölk på ICA i löpartights eller så gör man som Johanna å springer "barfota" mitt i vintern.

Det är någonting med det helt naturella, att springa barfota i snön på vintern ger en lika härlig känsla som att bada naken i en sjö på sommaren. Att det kan uppfattas som lite crazy gör bara det hela ännu mer spännande enligt min mening.

Redan som liten drömde jag om att springa barfota i snön. Problemet var kylan och vätan. Jag experimenterade med plastpåsar på fötterna som jag satte fast med ett gummiband runt vristen. De höll visserligen ute vätan, men någon vidare isolering gav de inte. Jag fick helt enkelt hålla mig till kängor och stövlar.

Några år senare kom jag i kontakt med Fivefingers löparskor. Jag älskade dem från första stund trots det något lustiga utseendet och den grälla färgen. Nu i vintras kom äntligen vintervarianten: ett par vattentäta Fivefingers med grövre sula och tejpade sömmar! Jag var i himmelriket när nyheten nådde mig och efter nästan 3 månaders tålmodigt väntande, på grund av förseningar av leveranser, hade jag dem äntligen i min hand - eller på mina fötter.

Det var en fröjd från första steget och min vinterträning var nu räddad! Jag hade ett tag haft mardrömmar om tunga, uppbyggda skor med dubbar i som jag skulle bli tvungen att dras med ända fram till tjällossningen någon gång i april. Ett än värre scenario hade varit att springa på löpband eller, Gud förbjude, lägga löpningen på hyllan under årets kallaste månader.

Det skiftande vintervädret i västsverige har gjort att skorna verkligen fått bekänna färg, allt från två decimeter nysnö till en decimeter slask och isgata. På ren is är de ingen höjdare och det hände ett par gånger att näsan kom alldeles för nära marken, innan jag införskaffade ett par "dra på"-broddar. Dessa ska med fördel inte användas på asfalt, då man lätt kan räkna antalet broddar i varje fotisättning.

Jag brukar se till så att jag springer i nysnön och lämnar spår efter mig, och när jag sedan vänder tillbaka hemåt fnissar jag för mig själv när jag ser spåren i snön. Det ser ganska lustigt ut att någon har sprungit barfota i -15 grader, och visst, lite knäpp är man kanske.

8 kommentarer till artikeln

Grant Menzies
1974 • Nyköping
#1
1 februari 2013 - 10:06
Jag provade 800 meter i -12 helt barfota. Inte att rekommendera. Men med VFF så blir livet på vintern mycket lättare. Härlig läsning :)
1978 • Malmö
#2
1 februari 2013 - 10:08
Jag har förstått att du gillar barfotalöpning men att du var besatt sedan barnsben hade jag ingen aning om :D
1977 • Malmö
#3
1 februari 2013 - 11:20
Coolt!
Malin Angervall
1975 • Göteborg
#4
1 februari 2013 - 13:54
Var heter modellen på skorna och var hittade du dem?
Johanna Johansson
1987 • Gräfsnäs
#5
1 februari 2013 - 15:03
Skorna heter Speed XC och finns på www.northsport.se
Staffan
1960 • Junsele
#6
1 februari 2013 - 16:02
Mina lapptussar är också rätt som minimalistiska. Helt platta, ingen dämpning, inget stöd. Men varma,en timme i -30 gradet är inga problem. Väger kring 200 g. Fast lite hala kan de vara, är det varmare än -10 får man vara försiktig i backarna. Funderar på att limma dit något som gör fästet bättre. Fast Five fingers är inte dumma de heller.....har ett par.
Kenny Buchholtz
1981 • Finspång
#7
2 februari 2013 - 08:23
Jag springer med mina Fivefingers Komodo Sport i alla väder, fungerar fint.
Men mina de börjar bli lite slitna efter många mils hårt nötande...men då får man köpa nya :-)
1971 • Halmstad/Stockholm
#8
3 februari 2013 - 20:41
Att det ser lite lustigt hade jag kunnat ta, men att springa barfota i -15 grader, då skulle fötterna frusit ihjäl jäkligt fort!
Endast registrerade medlemmar kan posta kommentarer.
Registrera dig här eller logga in ovan.